Julius Jaenzon, filmfotograf, även känd under pseudonym  J. Julius för att inte bli sammanblandad med sin bror Henrik Jaenzon som verkade inom filmbranschen han ocksÃ¥. Född 8 juli 1885 i Göteborg, död 17 februari 1961 i Stockholm.

Efter läroverket började Julius att utbilda sig till porträttfotograf men begav sig 1906 mot Amerika. PÃ¥ väg dit stannar han till i Kristiania (Oslo) och finner det som blir hans stora livsintresse – filmen!

Julius blir anställd hos A.S. Norsk Kinematograf och lyckas med uppdraget att 1907 fÃ¥nga den svÃ¥rfotograferade presidenten Theodore Roosevelt framför kameran i en hel kvart! Ã…ret efter filmar han, 23 Ã¥r gammal, Norges första spelfilm: ”Fiskerlivets farer eller ett drama pÃ¥ havet”.

Julius Jaenzon stannar hos A.S. Norsk Kinematograf i fyra år och gör sig under dessa år ett namn i branschen. Detta resulterar i att han får ett brev från Charles Magnusson på Svenska Biografteatern som erbjuder anställning åt den skicklige fotografen. Julius accepterade direkt och den 1 december 1910 engageras han i AB Svenska Biografteatern i Kristianstad.

Den 27 december 1919 slås AB Svenska Biografteatern ihop med Filmindustri AB Skandia och blir AB Svensk Filmindustri. Julius Jaenzon blir SFs chefsfotograf och stannar hos bolaget till sin pension.

Svensk Filmindustris storsatsning, ateljén i RÃ¥sunda, gav möjligheter till avancerat foto. Filmer som ”Vem dömer - ” (1922) som hade en hög konstnärlig standard pÃ¥ fotot och ”Körkarlen” (1921) med sitt avancerade trickfoto är bÃ¥da bevis pÃ¥ detta. ”Körkarlen” var den största tekniska triumfen för svensk film och den hade föregÃ¥tts av mycket resonemang om det verkligen var genomförbart.

Julius Jaenzons karriär som filmfotograf varade frÃ¥n 1907-1948 och han hann med mycket: han blev banbrytande inte bara för svensk film, utan för all världens filmfoto genom att införa det konstnärliga fotot, samt  som uppfinnare och nyskapare av trickfotot.

Jaenzons samarbete med Victor Sjöström och Mauritz Stiller bidrog till den svenska filmens konstnärliga glanstid. Hans realistiska och expressiva foto hade stor del i den svenska stumfilmens stora framgångar och var stilbildande för svenskt filmfoto under flera decennier. Han blev läromästare för fotografer som Åke Dahlqvist, Gunnar Fischer, Martin Bodin och Gösta Roosling. Läs ännu mer här.