Under inspelningen av Det Sjunde Inseglet 1957.

Den spelades in på 35 dagar på Filmstaden. På denna bild syns häxbränningen och modern bebyggelse i bakgrunden.

                                                                                 ©  1957AB Svensk Filmindustri

                                                                                      Sillbildsfoto: Louis Huch

Historien om svensk film startar med Svenska Bio. Med Charles Magnusson i spetsen hade man i början av 1900-talet lyckats knyta ett stort antal människor frÃ¥n utlandet med kunskaper om filmning till Sverige. Ateljén pÃ¥  Lidingö blev pÃ¥ detta sätt en i världen           © AB Svensk Filmindustri unik och mycket vital filmskola. 1912 engagerades Mauritz Stiller och Viktor Sjöström som regissörer och Julius Jaenzon som fotograf. Svensk film fick en stor marknad under första världskriget när de europeiska filmverkstäderna var starkt reducerade. FrÃ¥n denna tid kom finansmannen Ivar Kreuger att bli engagerad i Svenska Bio.

Ã…ret 1917 är en viktig tidpunkt i svensk filmhistoria. DÃ¥ hade Viktor Sjöströms film Terje Vigen premiär. Den blev en stor internationell succé och inledningen till en epok dÃ¥ Sverige var världsledande inom filmen. Efter den expansion som följde var svensk film efterfrÃ¥gad i hela världen. Svenska Bio behövde större och modernare produktionsanläggningar. Man behövde ocksÃ¥ möta konkurrensen frÃ¥n det nybildade filmindustribolaget Scandia, som byggt en ny inspelningsateljé i Stocksund för att rida pÃ¥ den vÃ¥g av intresse för svensk film som Svenska Bio hade skapat. Man hittade den nedlagda strutsfarmen i RÃ¥sunda och köpte den i februari 1919.

Arkitekten Ebbe Crone fick i uppdrag att rita en ny studioanläggning till omrÃ¥det. Han hämtade inspiration frÃ¥n ateljéer i Tyskland vars speciella takkonstruktioner i stÃ¥l Crone använde till RÃ¥sundas ateljéer. Byggnadsaktiebolaget Kreuger & Toll fick uppdraget att bygga Filmstaden

 När Filmstaden i RÃ¥sunda fortfarande bara var halvbyggd, bildades i december 1919, pÃ¥ Ivar Kreugers inrÃ¥dan, AB Svensk Filmindustri - SF - genom en fusion mellan Svenska Bio och Scandia i Stocksund. BÃ¥da hade nyligen gjort stora investeringar och rÃ¥kat i penningsvÃ¥righeter när den stora publiken efter första världskriget helst ville se den lättsamma underhÃ¥llningsfilmen frÃ¥n Hollywood.

 Redan pÃ¥ hösten 1919, innan Filmstaden var färdigbyggd, startade inspelningen av Victor Sjöströms Körkarlen. Filmen var baserad pÃ¥ en berättelse av Selma Lagerlöf. Körkarlens exteriörer byggdes pÃ¥ omrÃ¥det runt byggnaderna och  inspelningen   avslutades             © AB Svensk Filmindustri                          1920 dÃ¥ ateljéerna var  klara. Filmens avancerade trickfilmning  med dubbelexponering var nÃ¥got nytt och satte svensk filmkonst pÃ¥ världskartan.

1920 invigdes Svensk Filmindustris ateljéer i Filmstaden i RÃ¥sunda utanför Stockholm.

PÃ¥ Filmstaden arbetade en ung flicka som statist vid namn Greta Gustavsson. När Mauritz Stiller skulle spela in den nu berömda Gösta Berlings saga, som Selma Lagerlöf ocksÃ¥ stod för manuset till, sÃ¥ fick hon sin första stora roll.   Sverige hörde under den här tiden till de ledande stumfilmsproducenterna. Regissörerna Mauritz Stiller och Victor Sjöström blev världsnamn och rekryterades bÃ¥da till Hollywood. Med sig tog de det nya stjärnskottet Greta Gustavsson, dvs. Greta Garbo. När Stiller, Sjöström och Garbo for till Hollywood 1923 anses svensk films första storhetstid vara till ända.

PÃ¥ 1930-talet slog talfilmen igenom och nu var det lättsam underhÃ¥llning som gällde. Filmbranschen var i kris under slutet av 20-talet och en bit in pÃ¥ 30-talet. Svenskarna var arbetslösa, fattiga och hade inte möjlighet att gÃ¥ pÃ¥ bio. När man väl gick sÃ¥ ville man se glada, upplyftande filmer.  1929 spelas den första svenska ljudfilmen in i Filmstaden. Säg det i toner med Elisabet Frisk och HÃ¥kan Westergren. Det världsrykte och nyskapande bildsprÃ¥k den svenska filmen stÃ¥tt för pÃ¥ 20-talet, av det levde inte mycket kvar nu. De s.k. pilsnerfilmerna spelades in i Filmstaden pÃ¥ löpande band.  SF lade tonvikten pÃ¥ lättsamma komedier i eleganta nyrikemiljöer, med exempelvis Tutta Rolf, Sickan Carlsson, Nils Poppe och Anna-Lisa Ericson

 Men det var ocksÃ¥ under 30-talet som Ingrid Bergman debuterade, Gustaf Molander och Ã…ke Dahlqvist hade sin storhetsperiod och det var dÃ¥ Intermezzo spelades in, det var helt enkelt en tid som förtjänar att Ã¥terupptäckas.

Ingrid Bergman debuterade i Munkbrogreven (1934) och hennes genombrott kom i Intermezzo (1936) mot Gösta Ekman. Den filmen fick hon senare spela in igen i Hollywood, då mot Leslie Howard. Ingrid Bergman kom att bli en av världens störtsa filmstjärnor och vann tre Oscar.

Om den svenska 30-tals filmen som den mest utskällda epoken finns att läsa på filmforum.

                                      © AB Svensk Filmindustri

1940-talet, det decennium då Ingmar Bergman debuterade, var däremot något av en ny glansperiod för svensk film. Hasse Ekman, Gustaf Molander och Alf Sjöberg förnyade det filmiska berättandet och SF blev åter nyskapande i ett internationellt perspektiv.

Den största kassasuccén under 1940-talet stÃ¥r filmen Hets (1944) för. En uppgörelse med gymnasietiden i regi av Alf Sjöberg  efter ett manus skrivet av en ung Ingmar Bergman. Tillsammans med fem andra ungdomar slet han som sÃ¥ kallad skrivslav pÃ¥ Svensk Filmindustri. Uppdraget gick ut pÃ¥ att bearbeta romaner och noveller till filmmanus.

Bergmans första helt egna film heter Kris (1945), och den har han i efterhand dömt ut som en totalkatastrof. Han betedde sig illa och fick sparken ifrån Filmstaden med order att aldrig sätta sin fot här igen, så skulle det inte alls bli... Efter några mindre framgångsrika "lärofilmer" var Bergman välkommen tillbaka och gjorde den ena storfilmen efter den andra under 1950- och 1960-talen. Det internationella genombrottet kom med Smultronstället (1955). Ett år senare fick Sommarnattens leende (1956) Guldpalmen i Cannes. Bergman skriver ett manus för att bearbeta sin dödsrädsla. Det resulterar i filmen Det sjunde inseglet (1957)

Bergmans mångåriga samarbete med filmaren Sven Nykvist blev till många underbara filmer och närbilden och den enkla ljussättningen blev Bergmans och Nykvists signum.

Under 1940- och 1950-talen växer det fram bebyggelse kring Filmstaden och trafiken ökar. Stängslet som tidigare omgärdat  omrÃ¥det ersätts av en mur som ska stänga ute bilbuller och nyfikna besökare.

Ã…r 1954 spelas den första färgfilmen in i RÃ¥sunda. Gustaf Molander, som regisserat 62 filmer i Filmstaden, tar sig an Herr Arnes penningar (1954) med Ulla Jakobsson och Ulf Palme i  rollerna.

Runt 400 filmer har totalt spelats in i Filmstaden. Nästan alla historiskt viktiga svenska regissörer och filmskådespelare har varit knutna till Filmstaden. Bland senare regissörer kan nämnas Alf Sjöberg, Arne Sucksdorff, Hasse Ekman, Ingmar Bergman, Jan Troell, Hans Alfredson och Tage Danielsson m fl.

Under 1960-talet trängde en ny era i filmtekniken in. ”Nya vÃ¥gen” kom  och regissörerna ville ut och filma i verkligheten. Kamerorna hade blivit mindre och lättare och tillät att man filmade i autentiska miljöer . Ateljéerna i Filmstaden blev för stora  och de tekniska anordningarna behövde moderniseras.  I Filmstaden störs man dessutom mer och mer av flyg, ökad trafik och byggnation som kommit närmare.

Bland det sista som spelades in i ateljéerna i RÃ¥sunda Filmstad var interiören i Pippi LÃ¥ngstrump och Ingmar Bergmans Beröringen. 

SF lämnar Filmstaden 1969 och flyttar till nya och mindre lokaler i Stocksund. Kvar i Filmstaden finns de SF-ägda AB Filmteknik och AB Filmlager. Statens Scenskola hyr                            © Aja

 ateljéerna nÃ¥gra Ã¥r och 1971 flyttar Riksteatern in och Lilla Ateljén förvandlas till teaterlokal.

Statens Sprängämnesinspektion hyr det gamla filmlaboratoriet, en gÃ¥ng byggt för att klara den äldre högexplosiva nitratfilmen.  Övriga lokaler hyrs ut till  ungdomsband, konstnärer m.m.

1990 köper Skanska marken för att bygga bostäder pÃ¥ omrÃ¥det men ekonomikrisen kommer emellan. OmrÃ¥det sjuder dock Ã¥terigen av kreativitet. Intresseföreningen Bevara gamla Filmstaden bildas och arbetar för att rädda omrÃ¥det frÃ¥n rivning.  Den anrika restaurangen Backstugan fÃ¥r en ny krögare  och under Ã¥ren som följer vill flera mindre produktionsbolag driva verksamhet i Filmstaden. 1994 börjar man upplÃ¥ta lokaler till produktionsbolag och konstnärer och i ateljéerna spelas det nu in film igen;  Illusioner,  GlasblÃ¥sarens barn,  Tic-Tac,  Veranda för en tenor,  Bert-Den siste oskulden och SkärgÃ¥rdsdoktorn. 1999 spelas den sista filmen in i Filmstaden. Det är En liten julsaga som visas varje jul pÃ¥ TV.

Stiftelsen Filmstaden Kultur bildas.

Stora förrÃ¥det, verkstaden och Stora ateljén rivs Ã¥r 2000 och HSB bygger bostäder och kontorsbyggnader. De byggnader som stÃ¥r kvar blir Q-märkta och renoveras. Man vill bevara de kulturhistoriskt mest intressanta byggnaderna frÃ¥n 1920-talet och samtidigt ge möjlighet till nybebyggelse för mediaverksamhet. Det blir totalt 559 bostadsrättslägenheter fördelade pÃ¥ sju kvarter. Där Stora ateljén lÃ¥g byggs ett kontorshus och SF flyttar tillbaka till Filmstaden. Där sitter ocksÃ¥ Twenty Century Fox.  NÃ¥gra Ã¥r senare flyttar även filmbolaget Universal  in i Laboratoriet.

2008 startar Filmregion Stockholm-Mälardalen sin verksamhet i Filmstaden. Organisationen verkar för att stimulera och bidra till en livskraftig filmindustri i regionen. Filmen är i allra högsta grad tillbaka i Filmstaden.