Arkitektur och Byggnader

English
Svenska

Arkitektur

Filmstaden är ett unikt minnesmärke över svensk filmhistoria och svensk filmkonst. Arkitekturen är tillkommen i övergångsskedet mellan nationalromantik och nyklassicism och är utformad av arkitekten Ebbe Crone. Han hade haft ett arkitektkontor i Berlin före första världskriget och gjorde flera studiebesök i de stora tyska filmanläggningarna i Neu Babelsberg. Dessa ateljéer hade en unik stålkonstruktion liknande den i Eiffeltornet. Denna teknik använde Crone till de två glasateljéerna i Filmstaden.

Filmstaden låg från början i ett lantligt kulturlandskap, och många utomhusscener kunde spelas in i omgivningarna. Den yta där Filmlager och Filmteknik senare byggdes, användes för att bygga upp större utomhusscenerier. Under 40- och 50-talen blev Filmstaden kringbyggd av flerfamiljshus, och den omgivande betongmuren tillkom som ersättning för ett tidigare trådstängsel.

Råsunda Filmstad var när den stod färdig 1920 världens modernaste anläggning i sitt slag. I Filmstaden ingick verkstäder, omklädningsloger, kontorslokaler, filmlaboratorium, utrymmen för filmförvaring, regissörspaviljong, lagerlokaler, restaurang och viktigast av allt, två stora glasade inspelningsateljéer.

År 2000 revs delar av Filmstaden, däribland Stora ateljén och verkstaden. Den kulturhistoriskt mest värdefulla delen inom Filmstaden, den östra delen strax innanför entrén, är dock bevarad och i gällande detaljplan har såväl byggnader som miljö givits ett skydd mot rivning och förvanskning.

De vackra putsade gamla byggnaderna i rödbrun ton ligger inbäddade i välhållen parkmiljö bland högvuxna träd mellan vägar och parkeringsplatser. Bland de bevarade byggnaderna finns entrén med portalen och Portvaktshuset kvar, Administrationshuset, Laboratoriehuset och Regissörspaviljongen. Av de gamla studiobyggnaderna finns Lilla ateljén kvar. Lilla ateljén och Klädlogebyggnaden har rustats upp och är idag kontor för bl a Svensk Filmindustri.

Skanska och HSB har sammanlagt byggt 559 bostadsrättslägenheter i Filmstaden sen 2003. Små ettor till stora terrasslägenheter. Fördelade på sju kvarter. Alla utom en har fått namn efter biografer. Kasematten, Rialto, Palladium, Rival, Garbio, Flamman och Röda Kvarn. Gatorna fick namn efter regissörer och skådespelare; Greta Garbos väg, Julius Jaenzons väg, Ingrid Bergmans väg, Ingmar Bergmans torg, Edvin Adolphsons väg, Thor Modéens plats, Dagmar Ebbesens väg, Viktor Sjöströms väg och Mauritz Stillers väg.

Att kliva in genom grindarna under portalen i dagens Filmstad är fortfarande magiskt. Arkitekterna som skapade livsmiljön med bostäder, arbetsplatser och kultur på en och samma plats, med vacker arkitektur inspirerad av den kulturhistoriska miljön, har vunnit ett flertal priser för sina insatser för en nyuppstånden Filmstad. Många detaljer och även utemiljön, med anknytning till många filminspelningar, har fått bli kvar. Även den publika filmverksamheten med en biograf, inredd i klassisk 20-talsstil, har fått en plats i Filmstaden.

Byggnaderna

Portvaktsstugan

Portvaktsstugan vid entrén är en envånings byggnad med fasad av grovslammat tegel och ett förhöjt, säteriliknande tak. På långsidan mot entrén är en passage i form av en öppen rundbågig arkad. Portvaktsstugan var bemannad dygnet runt och innanför portalen fanns en bom med en stor STOPP-skylt. Portvakten ansvarade för områdets säkerhet, till sin hjälp hade han två vakthundar. Han övervakade även hanteringen av den farliga nitratfilmen. Huset ägs idag av Stiftelsen Filmstadens Kultur som verkar för att områdets filmhistoriska arv bevakas. På helgerna finns här ett välbesökt våffelkafé i 20-tals miljö.

Administrationsbyggnaden

Administrationsbyggnaden är ett tvåvåningshus med putsade fasader och valmat tak. I Administrationshuset hade produktionsledningen sina lokaler. Här skrevs kontrakten mellan skådespelarna och bolaget och här fick de ut sina löner. Idag sitter SDI-media här. De dubbar tecknad film och textar till världens alla språk. Här finns idag inte mindre än 6 ljudstudios.

Laboratoriet

I Laboratoriehuset framkallades och kopierades all film. Eftersom framkallning, sköljning, kopiering, toning, klippning och montering av film förr var en mycket utrymmeskrävande verksamhet och dessutom farlig, så fick huset ett speciellt utseende. Huset är tre våningar högt, har valmat tak och fasad av slammat tegel. Det har en mycket kraftig stomme av betong och tegel som är brand- och explosionssäker då nitratfilmen som användes vid den här tiden var mycket explosiv. Härifrån distribuerades sedan all film till biograferna runtom i Sverige.Universal Pictures har kontor här idag och konstnären Aja Murray har sin ateljé här.

Regissörspaviljongen

I den lilla paviljongen hade filmregissörerna Victor Sjöström och Mauritz Stiller sina arbetsrum. I klippavdelningen klippte regissören och fotografen ihop filmerna till ett konstnärligt verk. Byggnadens utformning avspeglar de höga krav som ställdes på brand- och explosionssäkerhet. Senare flyttade regissörerna till andra lokaler och paviljongen förlängdes åt väster 1938 och nyttjades då som arbetsrum för filmklippning. Idag är paviljongen en mycket fin restaurang, Restaurang Regissörsvillan.

Lilla Ateljén

I Lilla ateljén spelades alla klassiska stumfilmer in, även Filmstadens första film “Körkarlen“ kom till här. Huset hade flera filmstudios och repetitionslokaler. Största studion låg högst upp. För att kunna nyttja dagsljuset för sina filminspelningar var väggar och tak glasade. Även när ljudfilmen kom fortsatte man med sina inspelningar här. Det fanns dessutom en roterande scen så att man skulle kunna följa ljuset när man filmade under hela dagen. I markplanet fanns rekvisitaförråd, kameraförråd, kameraassistenternas rum, samt en liten biograf med 24 platser som kallades ”Operan”. Där tittade man på dagstagningar och filmer som ännu inte visats på biograferna. Den finns kvar än idag och kallas för Bergmansalongen, den har 24 platser och är varsamt renoverad.

Klädlogehuset

Klädlogehuset är en hög och långsmal tegelbyggnad i nationalromantisk stil. Ursprungligen inrymdes här regissörernas tjänsterum, artistloger, garderobsutrymmen, skrädderi, verkstad m m. I bottenvåningen satt produktionsledaren och ateljéchefen. Högre upp i huset loger, smink och syateljé. Här hade Ingmar Bergman sitt kontor med utsikt över portalen. Byggnaden är exteriört mycket välbevarad.

Backstugan

Restaurangen är en låg träbyggnad i nationalromantisk stil med tjärad träpanel, småspröjsade fönster, skorstenar i allmogestil och allmogeromantisk förstukvist. Den tjänade som personalmatsal men finns också representerad i ett antal filmer då den bl a använts som fjällstuga. Den kallas i dag Backstugan och är fortfarande restaurang.

Kasematter

En kassematt är en byggnad i betong med ett antal förvaringsrum försedda med sprinklers och skorstenar. Här förvarade man den högexpolosiva nitratfilmen.

De byggnader som inte finns kvar är framförallt: Stora Ateljén och Snickeriet och Måleriet.

Foton på byggnaderna samt portalen ovan är tagna 2009 av Lars Ulander

Foto: Peter Olofsson

Foto: Lars Ulander

Filmstaden från luften

Flygfoto taget på 1920-talet.

Den här tavlan målades 1966 och hänger idag i SF:s lokaler i Filmstaden.

"Språvagn nummer 15 stannade utanför Filmstaden.

Den trafikerade sedan 1922 sträckan Norra Bantorget och Esplanaden i Sundbyberg. Innan dess tog man spårvagn nummer 3 för att komma till Råsunda. Spårvagnstrafiken upphörde den 31 augusti 1959 och resenärerna hänvisades till bussar.

Hållplatsen hade namnet Filmstaden fram till 30 mars 1942.

Då döptes den om till Råsunda Västra. På grund av kriget. Tunnelbanan med uppgång vid Filmstaden invigdes 31 augusti 1975"

Peter Olofsson, arbetade i Filmstaden 1956 -- 1960

Grindarna vid Portvaktsstugan

Lite mer om dagens Filmstad

Solna Stadsmiljöpris till Filmstaden
Gamla Filmstaden har hedrats med Solnas stadsmiljöpris 2007. Motiveringen lyder: "För en uppskattad stadsmiljö med bostäder, arbetsplatser och kultur och för vacker arkitektur inspirerad av den kulturhistoriska miljön. Ett område som förskönat Solnas stadsbild." Priset delas ut årligen, sedan 1998, av Solnas byggnadsnämnd.

Byggnadspriset

Byggnadspriset har tilldelats SF/SFs Bio, Skanska, Brunnberg & Forshed Arkitekter samt White Arkitekter för deras insatser för en nyuppstånden Filmstad. Huvuddelen av byggnaderna i Filmstaden har bevarats, även vissa som kanske inte kommer att kunna användas, men som har en viktig historisk betydelse. En anpassning till ny funktion har gjorts med stor hänsyn till byggnadernas karaktär. Många detaljer och även utemiljön, med anknytning till många filminspelningar, har fått bli kvar. Den publika filmverksamheten med en biograf inredd i klassisk 20-talsstil har fått en plats i Filmstaden.

Filmstaden Råsunda biograf

Biografens foajé har golv av grön Carraramarmor, väggar och tak i mjuk askpanel. I taket hänger glober som en Asplundsk stjärnhimmel (som dekorerade Skandia-teatern 1923). Salongerna är döpta efter några av Filmstadens största stjärnor, Annalisa (Ericson), Nisse (Poppe) och Sickan (Carlsson) och deras autografer lyser i neon i respektive salong.

Backspegeln

Vill du veta ännu mer om Filmstadens byggnader och deras förändring över åren så har Lars Ulander en fanstastisk sida vid namn Backspegeln; klicka här för att komma till den.

Flygfoto över Råsunda 60-tal

Foto: Oscar Bladh, Royal Reklamfoto AB.